Inspiration av en blick.

En väldigt annorlunda livsstil, en fråga om  början och ett slut..en förfrågan om att kunna gå tillbaka i tiden..
De är en av många frågor som ständigt kommer upp..vad ska man säga, en sån här 'thing' som alltid kommer vara en fråga, som vi aldrig kommer få svar på.

Jag är väl nöjd med mitt liv som de är, varför ska man klaga? Man är fullt frisk, man har ju sina vänner & familj som tar hand om en..Man har gett upp några gånger och ramlat ner i de oändliga svarta hålet..men man kommer alltid upp ur de svarta hålet igen, om man nu så vill..
De känns som man ärpåväg ner igen, men man måste kämpa, kämpa för att hålla sig uppe i den normala världen..De är du som hjälper mig, du som inte vet vem du igentligen är, men ändå finns här inom mig, kommer alltid finnas där, förhoppningsvis..
Hur ska du kunna veta.. jag vill säga ditt namn, men ändå inte.

Du förblir ett mysterium, jag vill säga ditt namn..viska de till dig, de är du...den vackra kvinnan, men de blir bäst såhär..
Jag vill inte förstöra nånting, den vänskap som vi har byggt upp.