En känsla..skratt och sorg

Gårdagen bestod av ganska mycket känslor, skratt och sorg. Även visserligen jäkligt mycket öl och vodka
varför gör man så? dricker..den bittra sanningen om att man vill glömma? komma bort? fan, de kan man göra på annat sätt ju...jag har hållit mig ifrån ölen ett tag nu, inte druckit mycket alls på månader..men igår blev de lite för mycket...De ska inte hända igen på ett bra tag nu...Är bara onödigt liksom.

Livet förblir en gåta med varken svar eller frågor.

Känslor skratt och sorg, tre olika saker med olika värden, alla uppstod igår.
Men de är en ny dag idag...orkar dessvärre inte skriva nå mer just nu,..ska knapra på lite värktabletter nu, så man lidrar baksmällan lite.

De eviga

Fredag..en dag..en helg är kommen..nått som man längtar efter vanligtvis..så sant så sant.
Förendringen..vägen uppåt, vägen neråt? vilket håll, vilken väg? Man är lost..man vet ändå vart man står och vart man är..
När kommer igentligen de eviga...vad nu menas med de eviga, kan en thing i livet vara för evigt? vet du? frågor som står i akt på en själv..man får fortsätta hoppas..man är inte hel inuti än..de finns saker kvar som måste reparera sig själva på nått sätt du vet..De tar tid, men de är väl värt att vänta på..softa lite lungt..softa i livet tills vidare..De finns så många saker att göra så man bara glömmer bort..tillfälligt.
Man ska inte låta saker gå för långt här i livet..låta de sunda förnuftet bestämma över ditt liv..hur du vill leva, hur du vill vara, de är väl bäst så.
Spring inte din väg genom livet..stanna till lite då och då..vila lite..ta en titt omkring dig..Stanna vid bergskanten och bara titta ut..ut vid havet..solens vackra sken mot vågorna..stanna kvar och titta på solnedgången och bara njuta.
Men de kvittar väl vart du stannar..bara du gör de..nångång.
Jag stannar här väntandes..


en liten sidonote så är de ett år idag..28mars, sen du lämmnade oss..Hoppas du har de bäst där uppe. Vila i frid.

Ett undantag

De har varit en slitsam och jobbig dag, men ändå en ganska befriande dag..

De börja redan tidigt på morgonen..har inte sovit bra alls några dagar i rad nu..har vaknat klarvaken dom senaste två dagarna kvart över fyra..En kvart innan klockan ringde..Med drygt fyra timmars sömn..
Bror säkert på läget som man har i livet just nu, nån sorts impuls..men jag vet väl inte.
Men de har inte stoppat mig från jobbet eller nånting. Nån sorts jobb-liv och vanligt liv.
Man tycker att man ska ha en viss skiljhet på jobbet och fritiden, Men med ett undantag idag..så kunde ja inte hålla tankarna ifrån mig..hela dan på jobbet gick ja med mina tankar, ångesten..vad ska man göra?
När vi kom till firman igen..tog våran slut-för-dagen-kaffe och pratade allmänt skitsnack, jag fick för mig att jag skulle gå från jakan till kallhäll och rensa tankarna så man kunde tänka klart..
De var jävligt skönt..hela vägen tänkte jag..ska jag ringa eller inte..
Men till slut så kom jag fram till en slutligt svar..

De var väl lyckat tyckte jag..de blev inte som man ville, men de är gjort nu, end off discussion liksom..
Känns väldigt komplicerat, men ändå jävligt skönt o ha de gjort..Att göra sitt sista, de slutliga.
Nån jävel där ute bryr sig om mig o vakar över mig..från den skinande solen till den mörka månen..ljust och mörkt..elände och misslyckande.
Att du där ute vet att jag finns och var jag står..att du inte glömmer mig, att jag fortsatt får vara en del av ditt liv..du den vackra prinsessan.
Jag hoppas vi förblir vänner, hela långa livet. För mer en så behöver jag inte. Du är guld värd.

Snart blir de ut i kalla vädret igen och dricka lite öl på puben, och glo på Sverige - Brasilien!
Ha en trevlig fortsatt kväll gott folk.

Jonas Hildér.

Konsekvenserna

Godmorgon Sverige.

Snart är de dags att börja åka mot jobbet dåra..Ganska skönt faktiskt, lite omväxling, men man är bra trött kan ja säga..Man sommnade ju inte förens drygt halv 1, och så gick man upp halv 5. Men de är sånt man får ta!

Jag tänkte och passa på och säga, jag bryr mig inte om konsekvenserna nu..jag ska säga de till....de är nu eller aldrig, sen kan man återgå till sitt lilla liv och börja om igen... för jag har märkt att inte inte funkar och vara som man har varit dom senaste veckorna. De får bli som de blir, sånna här känslor vill ja inte bära inom mig. Man är ung..man har hela livet på sig förhoppningsvis!

De var nog i sin lilla ordning allt just nu... nu är de dags att bege sig till jobbet.

Fundera lite på allt och ingenting

Idag när jag var påväg hem, så kunde ja inte låta bli o fundera lite, fundera lite på allt och ingenting..alla dessa ideal man har, falskt jävla skit bara.
Jag funderade också på o skita i allting..men igentligen..bara i dig.
Men de går inte. Varför? man är envis..krigar för någonting man inte kan få, ibland får man inte ens svar tillbaka. Du hör inte av dig ens. Man själv måste alltid börja..
De går neråt, men ändå uppåt..de här stärker en i livet? jovisst. De är väl en stor lära här i ungdomen. Hur man hanterar vissa saker. De är bra..
På den senaste tiden har hon blivit en stor livsglädje för mig, alldeles för stor för att man ska kunna förtrycka henne ur huvudet..jag försöker blockera henne, men de går inte..jag vill de..men något i kroppen säger till..och än en gång skriver man till henne. Jag förstår inte.

En eld som brinner

Jag älskar dig...starka ord..som används ofta av många som tyvärr inte vet vad de betyder, när dom ska säga de, vet ni va de innebär? vad de betyder? jag hoppas att ni vet..slit inte ut orden..använd dom inte om du inte menar de, ljug fan inte om de..De är fan inge skoj och leka med dom orden.

Kärlek är nästan omöjlig att beskriva..eftersom vi alla är olika på våra sätt att beskriva kärlek..
För vissa är de ögonblicket..pirret i magen, värmen i kroppen..nervösiteten..de finns så mycket att säga..beskriva.

Man ska inte leka med kärleken heller..de är som en eld som brinner, som kan släckas om man gör ett misstag.
I vissa fall..Riktig kärlek sitter kvar i en liten del av hjärtat som aldrig går och släcka, även om man inte är tillsammans längre.

Ska man ta chansen..ska man våga? riskera den vänskapen man har? patetiska frågor som man har inom sig..Kommer man få reda på svaret om man pratar..får man de svaret man vill ha när man väl pratar?
falskt eller sant..ja eller nej..chansa eller inte..jag vet inte..
De jag vet är att de är du..bara du, som har fångat min blick nu.

Ett speciellt minne

Idag hittade jag några bilder som grävde upp gamla minnen, både ledsamt och vissa jävligt roliga minnen..några som man dessutom hade glömt..När våra liv hängde i stan..allting kretsade i stan den tiden..den tiden som jag både vill och inte vill minnas..De som förstörde så mycket..de som förstörde allting man hade kämpat för..bara för dig..kunde ja stoppa de? Svar; ja..ville jag stoppa de? jag vet inte..man var ung och dum..man ville bara vara tuff? men vem fan bryr sig om de nu? vafan har vi och bevisa, för dig..för alla? man har växt ifrån de..
Nu vill man inte vara dum längre, bara ung..leva livet..dag för dag..vecka för vecka..bara softa i livet.
Men ingenting är enkelt här i livet...vissa saker kommer stå fast vid dig hela livet..både saker från den gamla tiden och nutidens problem..men nu har man ingenting och bevisa..men kanske...kanske bara för dig..den vackra unga kvinnan som lever sitt liv..utan mig..kanske man ska sluta ha kontakt med dig? går de bättre då?

Vem vet vad som kommer hända..bara vi kan förendra livet..förendra oss själva i nuläget.
De måste alla göra ..nångång för att fortsätta knata på livets långa mil..
Måste försöka.


Något här i livet

Något här i livet har förendrats..eller är de bara du & jag?
falska jävla ideal, om allting...om ingenting..
jag står dig nära, de kommer jag alltid göra..men vad är problemet? varför blir de som de blir...du..du livets vackra gudinna.. 
Hon som lyser upp jorden med sin utstrålning..hennes ögon..hennes fina leénde...din värme som du bara ger bort till andra utan att ens tänka..
Vad vill du, de är frågan som jag troligtvis aldrig kommer få reda på, eftersom du förblir ett mysterium, men ja tror att du vet vem du är innerst inne..de blir nog bäst såhär..vad tycker du?

Vart leder din stig..vart tänker du knata..berätta..jag vill veta vart din väg ska gå..
Jag börjar bli ömtålig...jag blir svag..men jag måste hålla mig kvar i uppförsbacken, man ska kämpa..så man inte faller ner och får börja om..om på nytt..man får inte glömma de..man får inte tappa bort sig här och nu..
snälla du..säg att du alltid kommer finnas här..för mig...för oss alla, att du alltid kommer vara den samma personen...jag önskar dig ett jävla bra liv..om jag tillhör de ..eller inte. De vet vi inte.

Säg mig..Kan du lösa livets gåta? Kan du ge mig svaren som jag behöver?

En inspirerande upplevelse

Jag har aldrig brytt mig, eller orkat kolla/läsa om Romeos & Julias historia, jag vet inte varför..jag har nog aldrig fått en blick på de livet som dom behövde leva..ganska intressant faktiskt.

Eftersom jag har slarvat ganska mycket på bokläsandet och för skolan en hel del på sistånde, tog jag mig i akt och valde en bok i plugget idag..jag tänkte att ja skulle läsa den, och så blev de.

Efter ett tags kollning och förundring så fick jag syn på Romeo & Julia,
Av Matteo Bandello, som hade skrivit den under 1500-talet..
Den fick min blick när jag läste vad den handlade om.

Men jag tänkte på en gång..varför har jag aldrig läst berättelsen om Romeo & Julia..De vet jag själv inte som sagt..jag har aldrig varit en riktigt 'bokläsare', men den här gången var upplevelsen inspirerande.

Jag mötte Pb idag, som ja skulle köpa snus av, vi tog bilen till Jakan station och där släppte han av mig för att jag skulle ta den blåa bussen till mörby..När jag väl stod och väntade på skiten så fick ja en känsla..jag skulle läsa boken på bussen..nått som jag aldrig..aldrig har gjort förut..nått som man bara fick för sig att göra.
...och de gjorde jag också, jag läste klart hela boken..
de var inte så svår faktiskt när man kom in i upplevelsen, alla händelser som hände i boken och så vidare..

Boken var faktiskt bra, två unga som möter varandras blickar på en maskeradbal, som inte får sin kärlek beviljad av sina familjer som hatade varandra, de blev tufft i början, när dom fick smyga om sin kärlek för varandra, och de blev inte bättre i slutet för dom. Den sorliga berättelsen om två unga människor som möter döden på grund av sin kärlek.

En anledning för att jag tog boken, var för de jag läste i början och tyckte passa in på mig;

'Det är farligt att låta starka känslor,
som kärlek eller hat, få för stor makt.
Unga människor bör lära sig att låta förnuftet bestämma över sina liv.
Starka känslor slutar ofta i olycka.'

Jag kan rekommendera boken för er som inte har läst denna bok än. Läs den.

En fantasivärld

Vissa saker är svåra att glömma..de tar sitt lilla tag i livet, men vad ska man göra? försöka blockera de? försöka göra saken bättre? javisst..
Men du lever i din lilla fantasivärld och i psykosen..
Så är livet, de är bara att inse gott folk. Man får göra precis vafan man vill, de är ditt liv, du får göra som du vill..man kan inte försöka hjälpa dig längre..den tiden har passerat just nu..Du får knata din långa väg själv nu..gräva ner dig själv i dina långa vägar neråt.
Men du måste komma ihåg, du är inte själv här i livet..vi finns här..kommer alltid finnas här..förhoppningsvis.

Alla våra liv är olika, vissa har de svårt och vissa har de bra, men du måste förstå själv vad du håller på med, innan du kan göra nått åt de..fängsla inte in dig i detta..du måste komma ut..
..innan de är försent.

Kanske de finns nån sorts likhet i allt de här..vårt liv är ganska lika..men ändå inte.


En vit helg?

De har gått några dar nu sen sist, har inte haft så mycket tid vid datorn och så vidare..Har inte heller haft så mycket och skriva om, man vill ju inte ta upp för känsliga ämnen som man har djupt inom sig.

Denna helg hade ja inget planerat..bara slappa, ta de lungt och träna..En vit helg liksom..
Men vad händer..en polare ringer och man ska ut och dricka lite öl..
krash..där förstörs planerna om en lugn och vit helg.

Men man ska väl inte klaga..Om man sitter hemma och inte gör ett shit, så får man bara sånna tankar, tankar om allting, kärleken osv..den vackra tjejen. Men ibland kan de också vara skönt.

De började att man hamnade på theodora..en trevlig liten pub...förkröksställe tycker ja, inge sånt ställe som man sitter hela natten på.
Sen så var de av och träffa yttligare några polare, fast de var då i jakobsberg, och då vart de några öl inne i villan innan vi drog till pg, där vi hade tänkt och stanna resten av kvällen.'
Pg är ett mycket trevligt ställe, man kommer dit..känner nästan alla, och träffar på nya personer..

Idag ska ja bara ta de lungt, träna osv, har ja bestämt.
Men om de ringer nån så bangar man ju inte!


Lite mer fakta om idag, vi tog en strandpromenad jag och en polare, rätt skönt och gå ute i den friska luften längst stigen och bara snacka allmänt skit..De blev några bilder också!

image4

Peace & Love!

En viss energi

En dag har igen passerat igenom de ovala livet..same shit, different things.
Energin som man har, är verkligen inte på topp..De har den inte varit på ganska länge nu, enbart trötthet på den mentala rutinen och lusten till förändring..

Om du kan vandra en okänd väg i världen, så gör de..de är bra..de är bra att få lite inspiration på andra vägar.

Man går längst vägen... möter en mur som inte vägrar rasa så man äntligen kan klättra över..
eller så kanske man inte vill att den ska rasa..inte direkt än, man måste utforska landet lite till, tills man är redo för att möta nästa väg, eller stanna här, där vägen står stopp.
Man kanske är nöjd med de man ser..kanske..

Jag vill inte knata en ny väg än..jag vill se vart den vägen som jag står fast vid nu ska gå..kanske till nått bra? kanske inte. De vet inte du dock än. du fortsätter vandra tills någon stannar dig..ska de bli jag? ska man våga ta risken? man är för feg för o säga sanningen..sanningen till dig, enbart dig..
Även fast du inte vet allt de här..
Man blir varm i kroppen när man pratar med dig..ser dig..Du..den söta kvinnan..Med dom fina ögonen, de fina håret...med de där lilla extra..som ja inte kan sluta titta på.

En dröm

Jag hade en konstig dröm inatt..jag vet inte riktigt vad drömmen betydde..

Jag vart jagad av en person..eller de som ja tror va en person..jag tittade aldrig bakåt, jag fortsatte bara att springa och springa..jag var skakis, rädd..rädd för att bli tagen...
Men vad hade ja gjort? jag vet inte..

När man tänker efter så kanske jag sprang från mig själv...Eller var de du..den vackra kvinnan ja inte vågade möta, men ändå ville på nått sätt få uppmärksamhet av? De är då en förevig gåta..
Drömmar kan verkligen ta en ur funktion..rätt läskigt faktiskt hur mycket de påverkar en..Jag vaknade klarvaken 0530..en kvart innan klockan ringde..

Blir drömmar verkliga i de riktiga livet? Vet du?



På en liten sidonote så har dagen varit rätt seg och äcklig..tack vare detta jävla väder..

Vill ha sommar, bort med skitväderet.

Början och ett slut

En väldigt annorlunda livsstil, en fråga om  början och ett slut..en förfrågan om att kunna gå tillbaka i tiden..
De är en av många frågor som ständigt kommer upp..vad ska man säga, en sån här 'thing' som alltid kommer vara en fråga, som vi aldrig kommer få svar på.

Jag är väl nöjd med mitt liv som de är, varför ska man klaga? Man är fullt frisk, man har ju sina vänner & familj som tar hand om en..Man har gett upp några gånger och ramlat ner i de oändliga svarta hålet..men man kommer alltid upp ur de svarta hålet igen, om man nu så vill..
De känns som man ärpåväg ner igen, men man måste kämpa, kämpa för att hålla sig uppe i den normala världen..De är du som hjälper mig, du som inte vet vem du igentligen är, men ändå finns här inom mig, kommer alltid finnas där, förhoppningsvis..
Hur ska du kunna veta.. jag vill säga ditt namn, men ändå inte.

Du förblir ett mysterium, jag vill säga ditt namn..viska de till dig, de är du...den vackra kvinnan, men de blir bäst såhär..
Jag vill inte förstöra nånting, den vänskap som vi har byggt upp.



Jonas Hildér

Instängd

Jag var nyss ute på verandan, och som vanligt glodde jag på alla dom stjärnorna som fanns där uppe, de verkar så lätt, så lätt att bara drömma sig bort bland allt och alla, stänga av hjärnan...

Men man inser ju att problemen inte går bort, tankarna stänger in sig själva i ens huvud, och man inte kan inse att de är en själv som är problemet...De suger.


Jag behöver inspiration...jag behöver din blick för att fortsätta..


Dilemmat

satt man här, i den här sitsen igen..Man skulle inte vara här..
Jag sa till mig själv, Inge bloggande, ingen sida, no nothing..

Men ändå blir de samma slut, man sitter här, skriver om livet, citat, personer, tankar, om igentligen vad som helst, vad man har i sitt huvud...hjärta.

De är väl bra, eller?

En liten quote som ja tyckte passa in här;

Don't bury your thoughts.

RSS 2.0