Time, we only need time.
Allt vi behöver är tid, tid att få förståelse, tid att läka, tid att glömma.
Allt kommer och går, hemsökt i ditt huvud, idealen om att gå bort, försvinna..att verkligen försöka få allting är svårt..svaren kommer, men dessvärre är svaren inte dom du vill ha, dom du vill att man ska viska in i dina öron, 'dom rätta orden'.
Behörigheterna som du hade är långt borta prinsessa.
Du försvinner längre in i fel inriktning, tid berör dig inte just nu, du är, som sagt, långt in och ingen kan nå dig. Ingen att prata med, ingen att gosa med, ingen som kan 'bara vara där för dig' finns. Du är helt själv.
Förstod inte, du hade allt du kunde be om prinsessa, hennes ideal om att de ska bli dom. Fuck that. De funkar inte så, världen funkar inte så. Inser att de är över, idealet om de perfekta gick inte, de crasha, gick i tusen bitar, snabbt ner på marken. Läkningsprocessen är lång, längre blir den. På de sättet som du hanterade allt, du försökte inte nog. De hade kunnat bli perfekt.
Jag räckte dig min hand även fast jag inte ville det, prinsessa.
Jag viskade sakta,
De ordnar sig gumman, allt kommer lösa sig till slut, du blir lycklig...och vet du vad som är bra med de? Jag blir lycklig då också, för du..du som person förtjänar de. Du är allt och lite till. Allt.
Tid att läka, nej. Tid att glömma? Yes.
Peace out homies!
Allt kommer och går, hemsökt i ditt huvud, idealen om att gå bort, försvinna..att verkligen försöka få allting är svårt..svaren kommer, men dessvärre är svaren inte dom du vill ha, dom du vill att man ska viska in i dina öron, 'dom rätta orden'.
Behörigheterna som du hade är långt borta prinsessa.
Du försvinner längre in i fel inriktning, tid berör dig inte just nu, du är, som sagt, långt in och ingen kan nå dig. Ingen att prata med, ingen att gosa med, ingen som kan 'bara vara där för dig' finns. Du är helt själv.
Förstod inte, du hade allt du kunde be om prinsessa, hennes ideal om att de ska bli dom. Fuck that. De funkar inte så, världen funkar inte så. Inser att de är över, idealet om de perfekta gick inte, de crasha, gick i tusen bitar, snabbt ner på marken. Läkningsprocessen är lång, längre blir den. På de sättet som du hanterade allt, du försökte inte nog. De hade kunnat bli perfekt.
Jag räckte dig min hand även fast jag inte ville det, prinsessa.
Jag viskade sakta,
De ordnar sig gumman, allt kommer lösa sig till slut, du blir lycklig...och vet du vad som är bra med de? Jag blir lycklig då också, för du..du som person förtjänar de. Du är allt och lite till. Allt.
Tid att läka, nej. Tid att glömma? Yes.
Peace out homies!
Kommentarer
Trackback
